Kjell Ekbladh

Kommunal digitalisering – en utmaning

Kommunal digitalisering – en utmaning Digitalisering är att utforma eller omskapa en verksamhet utifrån den digitala teknologins möjligheter. Att digitalisera en verksamhet är en verklig utmaning, eftersom det kräver både stor kunskap om digitaliseringens möjligheter, och om verksamhetens kärnuppgifter. Det innebär att det behövs en dialog och ett effektivt samarbete mellan experter inom verksamheterna och experter inom digitalisering, ett samarbete på jämlika villkor och med en gemensam strategi och handlingsplan med tydliga mål. Rätt förutsättningar för en modern socialtjänst Som förutsättning för effektiv och modern socialtjänst behöver organisationen renodla informationshanteringen så att processer kan bli helt digitala utan papper. Man använder ordet digitalisering d.v.s. omvandla analoga processer, objekt och tjänster till digitala. Många processer inom socialtjänsten längst ut i verksamheterna finns både i dator och på papper. Kommunal digitalisering har under de senaste 30 åren har mest handlat om smarta skrivmaskiner, tillgång till internet samt verksamhetsbaserade verksamhetssystem. Några områden använder e-tjänster till delar av processen men ytterst få processer är helt papperslösa. Sedan 2017 finns det statliga styrdokument som även omsatts till sektorvisa nationella handlingsplaner. En del statliga myndigheter har effektiviserat verksamheten på ett mycket effektivt sätt som t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket medan andra gjort det mer försiktigt. Kommande utmaningar för kommunerna Inom EU arbetar man offensivt med transparent digitalisering så att varje land har en väg in för ärenden, meddelanden och ekonomiska transaktioner. Alla känner till GDPR-förordningen och dess inverkan, i slutet av 2022 så gäller en ny förordning SDG-förordningen (Single Digital Gateway eller En gemensam digital portal till Europa) Den första etappen består av en ny version av portalen Your Europe som innehåller information från statliga myndigheter i hela EU. Nästa etapp sker i december 2022 då alla kommuner och regioner ska bidra med information till portalen. Sista etappen för genomförandet sker i december 2023. Då ska även digitala tjänster finnas på plats som gör det möjligt utföra digitala ärenden över gränserna. En bärande princip för SDG-förordningen är att uppgifter från privatpersoner och företag enbart ska lämnas en gång till det offentliga. Man ska kunna starta företag i ett annat land och kommun som ett konkret exempel. Betalningstjänster mellan länder och företag har fungerat sedan många år tillbaks via tjänsten och standarden Peppol. Certifierad GDPR hantering De flesta har tagit del av innehållet i GDPR och snart kommer kommuner att behöva certifiera sig i GDPR-förordningen och det kommer att ske genom en för EU-gemensamt certifieringsorgan. Ny processbaserad diarieplan Regionaliseringen och effektiviseringen i ett digitalt Sverige kräver att vi har en gemensam diarieplan för alla ärenden och statliga myndigheter har tvingats till den nya processbaserade diarieplanen Samrådsgruppen Klassa 2.1. För kommuner är det redan idag rekommenderat och fram till 2023- 2025 bör alla kommuner intagit den nya diarieplanen. Digitala arkiv för bevarande Många kommuner har påbörjat arbetet med digital arkivering men väldigt många har inte påbörjat arbetet. Det räcker nämligen inte att ha ett tekniskt e-arkiv man måste även ha system som kan leverera data från e-tjänster i systemen och ut till avställning. De flesta kommunala system klarar inte av denna hantering.

Dags för semester!

Dags för semester! Men först dags för några reflexioner och erfarenheter från vårens uppdrag. Det vi främst kan peka på är att uppdragen gett en ganska entydig bild av hur allt blir alltmer komplext och ska allt gå snabbare.  Än tydligare blir denna utveckling om man ser bakåt ett ögonblick och jämför läget idag med hur det såg ut i tidigare skeden. Mitt första chefsjobb för många år sedan var som ekonomichef i en kommunal förvaltning. Som nyutexaminerad akademiker hade jag fått lära mig att tänka NYTTA ur ett ”kund”- respektive medborgarperspektiv. ”Den som verksamheten är till för”. När jag första året i jobbet skulle redovisa förvaltningens årsresultat hade jag förberett mig väl för att redovisa resultat ur ett nyttoperspektiv såväl som ur ett kostnadsperspektiv. Efter en timmes redovisning var jag tämligen förvirrad. Mötet hade enbart handlat om att förklara avvikelser på ”kontonivå” mot årsbudgeten, och inte alls om vad vi hade uppnått för resultat i verksamheterna. På väg ut från sammanträdet tittar den äldre och erfarne ekonomidirektören på mig och sade: ”Du ska veta att det gäller att resignera med bibehållen entusiasm”. Dagens chefer och ledare har så mycket större utmaningar. Nu är det styrning i en mångfald av perspektiv. Att styra och följa upp mot ökad hållbarhet (yttre och inre) och att integrera olika perspektiv som ekonomi, kundnytta/kvalitet, arbetsmiljö, miljö och ytterst mot Agenda 2030. Det enda sättet att hantera denna komplexitet är att hålla ihop de olika styrperspektiven. ”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer” I DN-Debatt 25 juni skrev Göran Johansson, fd ordförande i IF Metall, och Leif Östling, fd koncernchef i Scania en artikel med rubriken ”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”. De skriver bland annat om ”låtsaschefer och odugliga arbetsledare” och om ”bristande kvalitet i ledarskapet vilket är ett stort och generellt problem för vårt land”.  Artikeln gjorde mig eftertänksam. Det må vara vällovligt att de vill väcka debatt, men samtidigt har de missat dagens verklighet om hur komplex vardagssituationen numera är för många chefer och ledare. Efter att ha arbetat med ledarutveckling som chefscoach, mentor och kursledare på Marie Cederschiölds högskola (fd Ersta Sköndal) i många år, anser jag istället att finns anledning att visa uppskattning för alla chefer och ledare som åtar sig komplexa uppdrag. Många av de som jag utbildat har varit mycket lojala mot sin arbetsgivare och i det längsta försökt hantera uppdraget. Ofta med risk för egen psykosocial ohälsa. Att det sedan finns stora behov av kompetensutveckling och stöd till chefer är en annan fråga. Längre ner beskriver jag ett exempel på kompetensutveckling för chefer och ledare som vi lanserar efter sommaren. Inför hösten återkommer jag med mer om våra lanseringar. Men först några reflexioner från en av våra medarbetare. ”Digitalisering, inflation och neddragningar ökar stressen” HumAbilitys medarbetare Birgitta Björk noterar när hon ser tillbaka på det närmaste året att det blir allt fler som får lämna sina arbetsplatser då företagen drar ned till följd av inflationen.  För ledare ger det en tuff vardag med många osäkra faktorer att hantera, samtidigt som de måste tänka långsiktigt med en svagare ekonomi. Det påverkar inte bara ledarnas egen vardag och hälsa utan också deras förutsättningar att vara förebilder. Ytterligare en ny faktor är svårigheten att hitta ”rätt” medarbetare för arbetsuppgifter som blir allt mer digitala. Det brister alltför ofta i bedömningen av personlig lämplighet hos medarbetare vid intern omställning till nya arbetsuppgifter. Det går fort och det är snabba omkast.  Samtidigt behöver man tänka nytt då det inte går att lösa nya problem med gårdagens verktyg.  ”Det som tagit oss dit vi är idag, kommer inte att ta oss dit vi vill imorgon” säger Birgitta Björk. Hon konstaterar också att många chefer är ensamma i sin situation och behöver stöd i vardagen för att kunna bolla olika vägval och scenarion.  ”Där har vi som chefscoacher en nyckelroll, men det kräver att vi har egen chefserfarenhet och aktuell kunskap om dagens arbetsförutsättningar.” Räcker sommaren för återhämtning? I tidigare artiklar har vi berört den ökade stressen och risken för utbrändhet till följd av högt tempo och snabba förändringar, inte minst genom digitalisering. Till det att allt fler också känner oro för den egna anställningen och privatekonomin. Detta är faktorer som vi möter hos våra klienter i handledning. Vi möter också de som börjat söka extrajobb för att klara privatekonomin. Inte minst om man har höga bostadslån. Många ställer sig frågan inför semesterledigheten: Kommer jag att återhämta mig tillräckligt under sommarledigheten? Vi kan hjälpa till med att dämpa en hel del den oron genom att visa på de utvägar och möjligheter vi kan erbjuda. Inför hösten lanserar vi som jag nämnt ovan ett helt batteri med möjligheter, och som försmak vill jag nämna följande exempel:  Humabilitys proaktiva program för god psykosocial arbetsmiljöVi kan verkligen se vilken god nytta våra kunder har av våra kvartalsvisa undersökningar. Dels genom att vi snabbt fångar upp medarbetare i riskzonen och ger dem omgående möjligheter till samtal, och dels att uppdragsgivaren kan följa utvecklingen i ett hälsoindex. Läs mer om vårt program för god psykosocial arbetsmiljö här. När vår metod är etablerad hos en kund, blir det enkelt för en medarbetare att ta första steget till samtal med den terapeut som är dedikerad förstahandskontakt. Att samtalskostnaden ersätts av Försäkringskassan med 50 procent bidrar till metoden snabbt blir personalekonomiskt lönsam för kunden. Beroende på situation gör terapeuten en första kartläggning och bedömer behoven. Oftast är det initialt ett s k avlastande samtal, och därefter KBT-inriktade samtal. Det händer också att medarbetarna varit utsatta för traumatiska eller hotfulla situationer där andra terapeutiska insatser behövs. Genom att vi i HumAbility även har psykiatrisk kompetens kan vi hålla samman ärenden inklusive sjukskrivning och eventuell medicinsk behandling. Vi får ibland frågor om på vilket sätt HumAbilitys hälsoenkät skiljer sig från traditionella medarbetarundersökningar. I medarbetarundersökningar är de enskilda medarbetarnas uppfattning summerade för att inte kunna identifieras. I HumAbilitys hälsoenkät delar vi under strikt sekretess informationen om medarbetares hälsovärde med medarbetaren så att hen kan ha kontroll på sina värden på likartat

Inre Hållbarhet

Inre hållbarhet, workshops för dig som behöver få ihop ditt livspussel Står du inför en vår med en pressad arbetssituation Funderar du på om du kommer att orka? Behöver du  Öka din självinsikt om dina behov kring återhämtning, gränssättning och dina styrkor? Få nya verktyg för att kunna göra aktiva val i vardagen? Utforma en plan framåt att träna på I HumAbilitys nya utbildning om Inre hållbarhet får du arbeta med att öka din egen inre motståndskraft. Utbildningen består av fyra workshops under halvdagar med mellanliggande hemuppgifter. Utbildningen börjar fredagen 10 februari Du kan läsa mer om utbildningen genom att klicka här  Om du inte hinner gå våra program i grupp eller vill göra ditt eget utvecklingsprogram   Kontakta oss Läs om mer om chefsrådgivning mer påhttps://humability.se/kompetensutveckling/chefsradgivningeller om individuell handledning eller för grupperhttps://humability.se/kompetensutveckling/handledning

Jultider och årsslut

Jultider och årsslut Jultider och årsslut är en naturlig tid för att reflektera över våra tre värdeord – Eftertanke, Omtanke och Utveckling. Vad har vi gjort och lärt som är värdefullt för framtiden? Utan att ta till för stora ord vill jag säga att vi gjort ett bra 2022 med fler och nya uppdrag, ökad omsättning och stärkt varumärkeskännedom.  Vi har också – för att ta till ett nytt ord – kunskapskonsoliderats och fått en kompetensmix som gör att vi kan åta oss mer komplexa uppdrag. Exempelvis sådana som kombinerar kompetensutveckling med förebyggande arbetsmiljö, där vi i vår Case Manager-roll kan koordinera insatserna optimalt. Nya samarbeten, medarbetare och nätverksbyggande har breddat och fördjupat vår kompetens. Ett exempel är samarbetet med konsultföretaget Stegen. De tillför kompetens för miljörelaterad hållbarhetsutveckling och tillsammans lanserar vi nya utbildningar i början på 2023. Ett annat är nya medarbetare och fortsatt metodutveckling för förebyggande av ohälsa – och att detta börjar ses som en grundfaktor för verksamhetsutveckling. Vi har nått målet att kunna ge ett komplett stöd till de som satsar på inre och yttre hållbar utveckling. Framåt då? Utvecklingen de senaste åren visar att förändringar går snabbare än någonsin. Mål och planer kan behöva revideras snabbt i en tid med många osäkerhetsfaktorer. Instundande lågkonjunktur, Kriget i Ukraina och risk för en utvidgning, sämre kommunal ekonomi och inte minst de senaste dagarnas rubriker om att en covidtopp kan väntas i januari, är några av många osäkerheter. Genom arbeta brett mot alla sektorer: företag, offentlig sektor och civilsamhälle kan vi hålla oss uppdaterade på nya utmaningar som chefer och medarbetare i olika sektorer möter framöver. Mindre osäkert men ändå nytt är begreppet hybridarbete. Pandemin satte stenen i rullning och oavsett om covidspöket återkommer eller inte är frågan om det blir hemarbete, kontorsabete eller en mix av detta – hybridarbete – som blir det nya normala. Många lutar åt det hållet och vi delar i många fall den tron, men ser också att det ställer nya krav på hur en verksamhet ska ledas. Inte minst vad gäller kreativitet, utveckling och – effektivitet! Vi bygger nu upp kapacitet för att matcha efterfrågan på stöd för de som nu tar steget till hybridarbete. Nu i juletid kan det passa att illustrera HumAbility som en gran med stark förankring i tre stabila kompetensrötter och erfarenheter: Hållbar hälsa, kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. Grenarna är våra medarbetares och samarbetspartners olika kompetenser. Genom stammen får vi synergier och koordinerar våra insatser vilket gör att vi kan åta oss komplexa utvecklingsuppdrag. Det krävs nytänkande för att möta nya utmaningar i en osäker värld. För chefer och ledare gäller det att ligga steget före i mål och planer – och samtidigt parera i vardagen utan att tappa fotfästet. En positiv faktor är dock att ”Inre hållbarhet” med förebyggande hälsoarbete nu börjar ses som en hygienfaktor och en given förutsättning för ”hållbar” hållbarhetsutveckling. Börjar man i den änden så underlättas den fortsatta utvecklingsresan avsevärt. Bloggbitar 2023 Ni är många som följt min blogg under 2022 och jag vill tacka för alla reaktioner, frågor och idéer som kommit in. Inte minst efter den senaste bloggen om ”Freedom to live”. Det visar att bloggen fyller en funktion och det inspirerar förstås inför 2023. För att ge lite försmak – här är det som jag och mina medarbetare preliminärt kommer att ta upp successivt under 2023. Stort som smått och med reservation för ändringar. Har du idéer och önskemål så hör gärna av dig! Inre hållbarhet – workshops med start i februari Reflektion om NMI och medarbetarundersökningar – det räcker inte för att upptäcka kränkningar, tystnadskultur och mobbing Hässelby utvecklingsprogram med koordinerade åtgärder – praktikfall med kombination av åtgärder 10 dagar ledarprogram i Göteborg – erfarenheter · Handledningar för chefer respektive för grupper av medarbetare Terapier efter risk för utbrändhet samt efter hot från kund – att kunna hålla ihop programmet genom psykolog/terapeut och psykiatriker Arbetsmiljöutredning – upptäckt efter medarbetarundersökning Utbildningar på högskolan 2023 Personalekonomi – konsekvenser – utbildning Hälsoenkäten – metoden – nytta Med detta vill vi i HumAbility tillönska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Kontakta oss

Freedom to Live

Freedom to Live – om axiologi och värdelära I den här artikeln berättar vi om den axiologiska vetenskapsteorin, dess grundare Robert Hartman som 1973 nominerades till Nobels fredspris och vilken praktisk nytta du kan ha av teorin och dess tillämpningar i vardagen. Freedom to Live är en av de värdefulla böcker som jag har liggande på skrivbordet. I boken berättar Robert Hartman dels om sin uppväxt i Tyskland under första och andra världskriget och dels beskriver han grundläggande begrepp inom den matematisk-filosofiska vetenskapsgrenen Axiologi – Värdelära. Förstå egna och andras tankemönster Med axiologisk kunskap och metoder kan vi bättre förstå såväl vårt eget som andra individers tanke- och värderingsmönster.  Vi kan också öka vår förmåga att nå fram till personer som vi har svårt att förstå därför att våra tanke- och värderingsmönster kanske skiljer sig väsentligt. I ledarutbildningar på högskolan, i HumAbilitys olika ledarprogram och i uppdrag som coach och rådgivare till chefer är axiologin och dess förklaringsmodeller väsentliga för att chefer ska öka sin klarsynthet, förstå sig själva och andra bättre med en djupare insikt. Den axiologiska vetenskapsteorin – kan även ge oss en förklaringsmodell till händelser i vår omvärld och vad som styr makt och beslut. Axiologin kan på så sätt få oss att komma till ökad klarhet om vad som är VÄRDEFULLT. Hur väcktes mitt intresse för axiologi? Under 80-talet arbetade jag som personchef på Karolinska Universitetssjukhuset, KS. En dag under ett sammanträde knackar en av mina medarbetare på dörren och påtalar min uppmärksamhet. ”Personalen på Thoraxkirurgen kräver att du kommer omedelbart”. Jag gick till telefonen för att höra vad som hänt men ingen ville berätta vad som inträffat. Väl uppe på Thoraxkirurgen mötte jag personalrepresentanter för de fackliga organisationerna. Jag visades in till ett rum fullt av operationsklädd personal. Ett par narkosläkare berättade att ”from och med NU vägrar vi söva professor Bjarne Sembs patienter”. Bjarne Semb hade en kort tid innan blivit utnämnd till professor och klinikchef. Hans intresse var att utveckla verksamheten och med särskilt intresse på hjärtbyten. Jag ska inte gå för djupt på denna historia men för mig blev det en märklig händelse som följt mig genom åren och som väckte mitt intresse för värderingar och olika sätt att tänka och de konsekvenser det kan få. (Till historien hör att det samtidigt var resursbrist och långa köer till kranskärlsoperationer). Konflikten löstes i ett regeringsärende och Bjarne Semb slutade snabbt sin tjänst efter några turbulenta veckor. Under de veckor konflikten pågick var det förstasidenyheter i dagstidningar och nyhetssändningar. Det ringde tom journalister från Japan. Efter denna händelse började vi göra lämplighetsbedömningar av blivande klinikchefer och använde då axiologiska metoder för denna bedömning. (Lämplighetsbedömning vid rekrytering är också en av de tillämpningar som vi idag använder axiologin till). Vem var Robert Hartman? Robert Hartman var judisk Tysk-amerikansk logiker och filosof. Han föddes i Tyskland 1910. Under andra världskriget arbetade han som domare i Nazityskland. Hartman reagerade kraftigt mot att nazister som skulle dömas för hatbrott ansåg att de hade handlat rätt. Det fick honom att skriva debattartiklar mot Nazismen. En av artiklarna hade rubriken ”Frau Hitler”. Efter denna artikel ökade hotbilden mot Hartman och han tvingades att snabbt fly utomlands. Han kom till Sverige, träffade en svensk kvinna och tillsammans flydde de vidare till Mexico och senare till USA. Hartman ägnade sin forskning åt att bygga matematiska modeller för att förstå och formulera teorier kring politiska, filosofiska, psykologiska och andliga orsaker till krig [extern länk]. Allt i en strävan efter att mänskligheten skulle sluta föra krig och börja leva tillsammans i fred [extern länk] och samexistens. Hans primära studieområde var värdelära, värdevetenskap, vilket är en matematisk-filosofisk vetenskapsgren. Vetenskapsgrenen benämns axiologi från begreppet axiom. (Axiom är i vardagliga sammanhang ett ”självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas”). En utgångspunkt för Hartman var att definiera ”what is good”. Han byggde upp en logiskt strukturerad värdekedja. I värdekedjan är det högsta värdet att varje individ har ett unikt värde som inte får kränkas. 1973 nominerades Hartman till Nobels fredspris, men avled innan han fick mota priset. Tre år senare, 1976 bildades R. Hartmans Institute vid University Tennesse i Knoxwille (www.hartmaninstitute.org). Axiologi och praktisk nytta i vardagen I den metod vi använder idag – axiopersonologi – kan individens tanke- och värderingsmönster och sex tankecentra kartläggas. Det ger individen en ökad förmåga att förstå sitt eget sätt att tänka och dra slutsatser. Bilden nedan belyser interaktionen mellan våra sex tankecentra som resulterar i en slutsats. Dessa interaktioner sker minst 40.000 gånger per dag. De allra flesta utan särskild eftertanke. Är du intresserad och vill veta mer om axiopersonologi är du varmt välkommen att kontakta oss nedan. Kontakta oss

HumAbilitys kunder har kontroll på den psykosociala hälsan i företaget

HumAbilitys kunder har kontroll på den psykosociala hälsan i företaget Att vi lever i en snabbt föränderlig värld det har vi klart för oss, men få hade förutsett att vi våren 2022 skulle befinna oss i en situation med ett krig i vår närhet och de följder det får. Många går i orostankar om anställningstrygghet, hur de ska orka, ökade privata kostnader och till med oro kring djupt existentiella frågor. För medarbetare med rötter i andra länder talar vi även om viss risk för kollektiva trauman. Därför är det viktigt att kontinuerligt följa den psykosociala hälsan i verksamheten och i företaget, vilket våra kunder gör. Vi kommer i några artiklar berätta om resultaten i olika verksamheter. Först ut är Nordisk Kompetens där vi intervjuat företagets vice VD Jonny Häggström. Vad gör Nordisk Kompetens? Nordisk Kompetens arbetar med omställning där vi stödjer människor som av olika skäl ska byta arbetsgivare. Vi finns representerade på över 20 orter i Sverige och har vårt huvudkontor i Luleå. Vårt yrke ställer stora krav på våra medarbetare att vara empatiska och mentalt närvarande i samtalen med personer som ofta är i stress till följd av att de ska byta arbetsplats. De flesta av våra dialoger sker på distans.  Vårt sätt att organisera verksamheten kräver mycket självgående medarbetare. Med hänsyn till våra yrkesroller är vi mycket angelägna om att själva ha en mycket god psykosocial arbetsmiljö. Hur använder ni er av HumAbilitys metod? Sedan 2021 genomför vi varje kvartal HumAbilitys Hälsoenkät. Vårt Hälsoindextal har hela tiden legat under 20, vilket är ett mycket gott resultat. (Ju lägre indextal ju bättre psykosocial hälsa i verksamheten). Hälsoindexet ger oss en kontinuerlig bekräftelse på vår goda arbetsmiljö. Denna metod är ett mycket bättre sätt att förstå hur alla anställda mår, än de traditionella medarbetarundersökningarna som inte ger oss samma förutsättningar att vara proaktiva. Här ges möjlighet till genomförandekraft på ett bättre sätt och att kunna fånga upp risk för ohälsa i ett tidigt skede innan det blir för sent. Även om vi har ett gott Hälsoindex, har HumAbility genom sin metod snabbt kunnat fånga upp enstaka medarbetare som befunnit sig i riskzon att utveckla psykosocial ohälsa. När en medarbetare genom hälsoenkäten och fått ett resultat – Hälsovärde – som indikerar risk för begynnande psykosocial ohälsa har medarbetaren snabbt blivit kontaktad av HumAbility och erbjudits samtal. Genom snabbheten och att HumAbilitys psykoterapeut/psykolog arbetar mycket professionellt har samtalen varit avlastande och bidragit till att hindra att ohälsan fått fotfäste och fördjupades. HumAbility har verkligen en metod som motsvarar förebyggande insatser. Vi kommer definitivt att fortsätta med tjänsten under 2022. Vi vill vara en bra arbetsgivare och vi tar det psykosociala ansvaret som arbetsgivare på stort allvar. Vi sätter ett stort värde på HumAbilitys tjänst Förebyggande Hälsoarbete och vill gärna rekommendera tjänsten till fler verksamheter, säger Jonny Häggström. Vill du veta mer om HumAbilitys tjänster och metoder – kontakta oss nedan eller läs mer om: HumAbilitys förebyggande hälsoarbete för en hållbar arbetsmiljö Proaktiva program för god psykosocial arbetsmiljö Kontakta oss

Riskfaktorer att ha koll på som ledare när krigets oro sprider sig in på arbetsplatsen

Riskfaktorer att ha koll på som ledare när krigets oro sprider sig in på arbetsplatsen Med anledning av utvecklingen i Ukraina och vår omvärld har vi fått mängder av frågor från våra kunder kring hur de ska hantera situationen. Våra psykologer märker av oron och vi vill därför snabbt dela med oss av goda råd att tänka på, speciellt för dig i rollen som chef och ledare. När något oroande/påfrestande/traumatiskt händer blir vi i olika grad påverkade och vi kan ha väldigt olika sätt att försöka hantera det på. Ibland händer ändå saker som får större genomslag och påverkar de allra flesta av oss och det blir en ”allmän angelägenhet”. Estonia, Tsunamin, WTC 11-september, Utöya, terrordåd ute i Europa, terrordåd på Drottninggatan i Stockholm, pandemin eller som nu senast krig som bryter ut i vår närhet. Det är svårt att navigera som människa när verkligheten upplevs hotfull och otrygg eller rent av overklig. För många människor är stressnivåerna höga redan innan en sådan här händelse, exempelvis från två års pandemi med oro för många människor och hög arbetsbelastning etc. Så det finns inte så mycket utrymme av inre egna resurser att ta från när det ofattbara händer, som exempelvis en diktator som inte bara hotar den ukrainska befolkningens liv och leverne utan även hela den demokratiska världen. Vår verklighet kan se mycket annorlunda ut om detta inte stoppas. Det är lätt att tänka sig in i situationen som de ukrainska medborgarna nu upplever, det räcker att vi ser något barn som flyr på TV så kopplas våra känslor på direkt och påverkar vårt allmäntillstånd, oron ökar. Vi som är födda i Sverige har inte så mycket erfarenheter av krig eller liknande men många utlandsfödda eller för den delen andra generationen födda i Sverige har också med sig erfarenheter ifrån sina föräldrar eller berättelser om varför de har flytt sina länder, vilket självklart inte alla har gjort utan man kan ha kommit till Sverige kanske av andra anledningar, men många har de facto flytt och då vi lever i ett mångkulturellt samhälle är detta en viktig aspekt att ta stor hänsyn till. Egna erfarenheter av krig och trauman kan triggas igång och färga tolkningen av händelsen nu, en del har kanske släkt, vänner, personal eller affärspartners där. Människor vi bryr oss om och vill ha i liv. Hur skapar vi rörelsen i riktning mot ökad trygghet och stabilitet? Psykologiskt kan vi sortera det i två olika delar. Maktlöshet och påverkansmöjlighet. Vi människor skyr känslan av maktlöshet så vi kan behöva fokusera på vad vi kan påverka och ha kontroll över. Vi kan ha svårt att påverka hur Putin agerar som nästa steg, men vi kan tillsammans prata om det som känns och på så sätt kunna påverka hur vi upplever vår situation just nu. Här kan vi med fördel använda oss av begreppet KASAM, känsla av sammanhang och mening (från Antonovskys teorier om friskfaktorer) detta är viktiga aspekter för att minska negativ stress och öka den psykiska motståndskraften/ förutsättningen för psykisk hälsa. Antonovsky talar om begreppen Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Dessa begrepp kan vara till grund för ett samtal tillsammans. Hur kan vi skapa ökad begriplighet mitt i det obegripliga? Hur kan vi skapa hanterbarhet när det känns som att jag befinner mig i en känslomässig torktumlare? Hur kan vi skapa känslan av meningsfullhet med det vi gör? Finns det någon stödorganisation som vi kan bidra till så att vi känner att vi kan påverka till det vi känner är gott i dessa utmanande tider? Viktigt att du som chef och ledare skapar utrymme för reflektion och känslor Att nämna världsläget på morgonsamlingen / personalmötet / APT. Och för att minska känslan av maktlöshet och för att öka KASAM är en viktig ledarskapsuppgift just nu. Kanske personalen vill gå samman i en insamling, skriva på ett upprop, hålla en tyst minut. Du som chef och ledare bör vara extra inlyssnande även vid småsnacket på fikapausen. Vad lyfts här som är av karaktären oro, ser du någon specifikt som verkar må riktigt dåligt av detta? Och om ni inte ännu ses fysiskt vid fikat, boka in individuella möten digitalt för att få en pratstund och chans till inlyssning av måendet och hur den pågående situationen påverkar just denna enskilda individ. Det är extra viktigt att du som ledare på distans tar fler samtal just nu. Det finns goda skäl till ökad dialog och inlyssning och även fler fysiska träffar för att fånga upp den psykosociala arbetsmiljön som kraftigt kan påverkas av hur enskilda individer mår på sin insida. Fånga upp i god tid Beroende på var du är chef och ledare så kan det vara klokt att sätta in det som händer i ett sammanhang, hur kan det eventuellt påverka våra planer, är det något som behöver/kommer ändras, vad vet vi och vad vet vi inte? Som arbetsgivare och chef har vi ett stort ansvar för den psykosociala nivån på arbetsplatsen, så det är som vanligt viktigt att fånga upp det som behöver fångas upp i god tid, innan det påverkar enskild individ och grupp allt för mycket. Du behöver skapa möjlighet till ventil att släppa ut det som påverkar dem just nu, även om detta mest troligt kommer att se väldigt olika ut eftersom människor har olika erfarenheter och resurser att hantera svåra upplevelser. Detta är helt naturligt. Vi behöver stanna upp och fånga upp, vi behöver därefter fortsätta med vår pågående vardag. Vad ska jag som chef och ledare vara extra uppmärksam på? Om medarbetare är ängsliga eller oroliga, eller på annat sätt beter sig annorlunda än de normalt brukar göra. Det måste uppmärksammas och ageras på med medmänsklighet och en stor dos tålamod, alla måste bli sedda och bli lyssnade på, ju förr desto bättre.  Hur bör jag som chef och ledare agera? Medmänskligt och inlyssnande ledarskap Sakligt och informativt, inte spekulera och dramatisera Arbeta med klara fakta, och inte agera på sensations nyheter och kanske även lyfta frågan kring hur vi konsumerar nyheter och medias budskap. Skapa en

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen, vad är ditt ansvar?

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen, vad är arbetsgivarens ansvar? Den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle och är på väg att bli vårt största folkhälsoproblem, världen över, enligt WHO (World health organization). I återgången till arbetsplatsen efter en lång pandemi synliggörs den postpandemiska effekten av att många inte mått så bra under isolering och osäkerhet.  Det är viktigt att förstå vad vi kan bidra med på olika nivåer såsom individ, grupp och samhällsnivå, för att kunna uppmärksamma, hantera, förebygga och behandla den ökande folkhälsosjukdomen psykisk ohälsa. Skapa rätt förutsättningar för ett hållbart hälsoarbete på arbetsplatsen Ur perspektivet arbetsgivare finns höga lagkrav på att skapa en verksamhet som inte skadar människor, varken fysiskt eller mentalt. Chefer och ledare kan med fördel arbeta fram en god ledarfilosofi och tydliga strukturer som stöttar medarbetarna att må bra och leverera bra. Att skapa förutsättningar för god samverkan mellan chefer, medarbetare och skyddsombud är en viktig grundläggande förutsättning för ett långvarigt och hållbart hälsoarbete. Friskfaktorer som att skapa upplevelser av delaktighet, kompetens och tillhörighet bland samtliga medarbetare är en bra början, säger Jonas Wig samtalsterapeut på HumAbility, som tidigare höll en av flera uppskattade föreläsningar för chefer och skyddsombud med kollektivavtal med IF Metall. Inte minst har skyddsombuden en viktig och många gånger svår roll. I vår kommer vi att erbjuda många fler kompetenshöjande och relevanta föreläsningar. Håll utkik på Humability.se samt HumAbilitys LinkedIn. Vill du också boka in en föreläsning om ohälsa på arbetsplatsen, eller chefsrådgivning eller åtgärda med gedigna utbildningsinsatser för att minska den psykiska ohälsan på din arbetsplats? Kontakta HumAbility nedan eller på info@humability.se. Vi finns representerade lokalt på flera orter i landet och digitalt. Här kan du läsa mer om: HumAbilitys förebyggande hälsoarbete för en hållbar arbetsmiljö Våra utbildningar Chefsrådgivning Kontakta oss

Från utbrändhet till noll sjukskrivningsdagar 2021

Från utbrändhet till noll sjukskrivningsdagar Eftertanke, Omtanke och Utveckling är HumAbilitys värdeord. Det är viktigt för oss att vi själva lever efter våra värdeord och att våra kunder upplever detta i mötet med oss. Vi vill skapa möjlighet att leva efter en inre stabilitet som uttalade värdeord kan ge, i synnerhet i ett arbetslandskap som präglas av stress och allt högre krav i allt snabbare takt. För oss är det också viktigt att följa upp om våra insatser givit önskad effekt hos våra kunder, så under vinjetten ”Vi frågar våra kunder” så kommer vi mellan varven publicera svar från våra kunder, först ut är Henrik…  Du är en efterfrågad expert inom ditt område, hur har du tidigare hanterat stressiga arbetssituationer med allt för stor efterfrågan av dina tjänster och din tid?  Jag har trott mig vara stresstålig och under lång tid struntat i de tilltagande signalerna från min kropp och hjärna att något varit fel. Tid för återhämtning blev succesivt mindre och mindre tills jag bara jobbade på som en robot utan känslor eller behov. Självfallet kom så kraschen då både kroppen och hjärnan slutade fungera. Att jag klarade mig så pass länge tror jag berodde på avstressande idrott tills det också blev en belastning, stöttande och kärleksfull familj samt ett kraftfullt inre driv som slutligen drev mig i fördärv. Du har använt dig av HumAbilitys tjänst för förebyggande arbete, hur har det gått till? VD:n Kjell Ekbladh har tidigare varit mig behjälplig med ledarskapsutbildning och personlig utveckling. Kjell introducerade mig till HumAbilitys tjänster. Denna möjlighet som erbjöds mig kom i ett läge då jag tappat fotfästet både i yrkesliv och privat. En lyckoträff helt enkelt. ”Jag tror inte jag hade klarat det utan den stöttning jag fått via HumAbility” Stödet från HumAbility, vad har det givit dig här och nu samt på lång sikt för dig? Kort sagt otroligt mycket! Den enkla och snabba statuskontrollen via den webb-baserade enkäten blev en tankeställare och tydlig varningssignal. Det snabba gensvaret från HumAbility med diskussioner med VD:n Kjell samt terapi var i det läget ovärderligt. Att själv ta tag i sådana problem utan vägvisning och stöd skulle ha varit övermäktigt. Jag var helt slut utan ork att ens finnas där för min familj. Hur skulle jag då ha orkat ta tag i mina egna djupgående problem själv? Jag tror inte jag hade klarat det utan den stöttning jag fått via HumAbility. Tack vare terapi bygger jag så sakteliga upp ett försvar mot framtida utmaningar, vilket kommer innebära ett bra skydd mot utmattning, och om det ändå skulle inträffa så ett snabbt tillfrisknande. Jag ser numer på framtiden med hoppfull nyfikenhet, vilket jag faktiskt inte trodde var möjligt tidigare. Under 2021 har jag inte haft någon sjukskrivningsdag. HumAbilitys terapeut är oerhört professionell, kompetent och lyhörd vilket resulterat i stort förtroende och min vilja till samtal. Vad önskar du att alla chefer och medarbetare i Sverige fick hjälp och stöd med när det gäller psykosocial ohälsa på arbetet? Jag har svårt att tänka mig ett bättre system än det HumAbility erbjuder. Snabb koll av psykosocial status via hälsoenkäten (enkelt, privat och anonymt) som utifrån behovet snabbt leder till individuellt anpassade åtgärder, som sedan löpande stäms av och justeras vid behov. Just att själv slippa känna sig ansvarig för sin egen rehabilitering, när man är totalt utmattad, har för mig varit otroligt värdefullt. Det är ett systemfel i Sverige att en utmattad person själv förväntas uppbringa all den kraft och energi som krävs för att få hjälp från sjukvård och friskvård. Vid en snabb titt på sjukskrivningsandelen för psykosocial ohälsa inser man direkt att bättre fungerande skyddssystem skulle innebära inte bara minskat mänskligt lidande, utan också ge stora samhällsekonomiska fördelar. Här kan du läsa mer om: HumAbilitys proaktiva program för god psykosocial arbetsmiljö Behandling och samtalsstöd vid stress, kris och trauma Psykosocial arbetsmiljöutredning och åtgärdsplan Kontakta oss

HumAbility expanderar – Psykisk ohälsa på arbetsplatser förväntas fortsatt bli stor 2022

Psykisk ohälsa på arbetsplatser förväntas fortsatt bli stor Nyligen släppte Skandia en rapport, publicerad i DN 20 januari, där kostnaderna för sjukskrivningar 2021 uppgår till den enorma summan av 65 miljarder och att 45% av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Skandias hälsoekonom Jenny Wiener påtalar i artikeln ”att det fortfarande är för lite fokus på förebyggande insatser”. Det är en uppfattning som vi i HumAbility delar helt och som är vår inriktning. Vi anser att både förebyggande samt rehabiliterande stöd är affärsmässigt och verksamhetskritiskt. Vi gör, precis som Skandia, bedömningen att det finns stor risk för fortsatt stor psykosocial ohälsa även kommande år. Det är snarast ett fenomen som alla goda krafter behöver hjälpas åt att minska och det finns mycket vi kan göra. Våra erfarenheter hos HumAbility är att kraven inte bara ökat för alla, det har också blivit alltmer komplexa. Kraven är höga på att chefer och ledare kontinuerligt ska driva utveckling, förändring och effektivisering och samtidigt upprätthålla en god och inkluderande arbetsmiljö. Genom pandemin har ledaruppdragen blivit ännu mer komplexa. I backspegeln kommer vi om några år kunna konstatera att samhället gått igenom en förändring som sannolikt hade kommit men i ett helt annat tempo än vad det nu blev. För många har det inneburit en stor belastning både i arbetet och privat.   Vi arbetar med förebyggande insatser mot psykisk ohälsa När vi bestämde oss för att starta HumAbility var bakgrunden att vi ville bidra till skapandet av en mer hälsosam arbetsmiljö och minska den psykiska ohälsan. Våra terapeuter, psykologer och psykiatriker tillsammans med oss som hade en bakgrund som chefer och ledarutvecklare bar på en stark vilja och längtan att kunna vara med och utveckla metoder inriktat på förebyggande insatser mot psykosocial ohälsa och stöd till chefer. Psykologernas entydiga erfarenheter var att de ofta kom in i uppdrag onödigt sent vilket gjorde att klienternas väg tillbaka från ohälsa blev onödigt lång.   När vi nu kunnat arbeta med våra nya metoder under hela 2021, kan vi konstatera att vi kunnat fånga upp många medarbetare som varit i stor risk för att utveckla psykosocial ohälsa med stress och ytterst utbrändhet som följd. Genom snabba insatser har vi kunnat hindra en fortsatt negativ utveckling för den berörda medarbetaren men också för kollegor och verksamheten. Därför satsar vi med ytterligare 5 nya medarbetare här hos oss på HumAbility så att vi blir fler som kan hjälpa mer. I kommande veckor lyfter vi följande teman: Resan från utbrändhet till noll sjukskrivningsdagar Psykisk ohälsa på arbetsplatsen, vad är ditt ansvar? Här kan du läsa mer om:  HumAbilitys förebyggande hälsoarbete för en hållbar arbetsmiljö Kontakta oss