Reflektioner kring att diagnosen utbrändhet kommer att försvinna
I mars 2025 kom beskedet som väckte både oro och förvirring – diagnosen utmattningssyndrom, ofta kallad ”utbrändhet”, kommer att försvinna. Bakgrunden är WHO:s nya diagnossystem ICD‑11, som inte längre tillåter nationella specialdiagnoser. Sverige planerar att införa systemet i januari 2028, vilket innebär att utmattningssyndrom då kommer att tas bort som en egen diagnos.
För många – både patienter och vårdgivare – är detta besked omvälvande. I synnerhet för dem som har eller har haft diagnosen. Vad betyder det för framtida vård, rehabilitering och möjligheten till sjukskrivning?
Diagnosen utmattning ifrågasätts
Kritiker menar att diagnosen är för bred, används olika i landet och vilar på svag vetenskaplig grund. Behandlingen som ges liknar ofta den vid depression eller ångest, vilket väcker frågan: Behövs verkligen en separat diagnos för utmattningssyndrom?
Samtidigt finns det en stor oro – att individer med långvarig arbetsrelaterad stress kan hamna mellan stolarna. Om diagnosen tas bort men inget annat träder in, finns en risk att människor inte får det stöd de behöver i tid.
Vad händer i praktiken?
Symtomen kommer inte att försvinna bara för att diagnosnamnet gör det. Individer kommer fortsatt få hjälp för sömnproblem, utmattning, ångest, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Men behandlingen kommer sannolikt att ske under andra diagnoser, som:
- Anpassningsstörning
- Depression
- Ångestsyndrom
- Psykisk stressreaktion
Detta förutsätter att vården är rustad med rätt kompetens och verktyg för att se individens behov – oavsett etikett.
Risker vid felaktig bedömning
I våra samtal med kollegor som arbetar med psykosocial arbetsmiljö och rehabilitering, är det tydligt att detta innebär utmaningar. En farhåga är att stressrelaterade tillstånd reduceras till ”en reaktion på en stressig omvärld”, vilket kan leda till att personer nekas sjukskrivning eller läkemedel. En annan risk gäller felaktig diagnos, särskilt för individer med exempelvis postcovid som tidigare fått diagnosen utmattning – något som kan leda till direkt skadlig behandling.
Behovet av tydliga riktlinjer och tidiga insatser
Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för bedömning och behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det är positivt – men det är avgörande att tillämpningen blir likvärdig över landet.
Särskilt viktigt för oss som arbetar med ledarskap, HR och organisation är detta:
✅ Tidiga signaler behöver fångas upp
✅ Prevention måste prioriteras
✅ Sjukskrivning ska fortsatt kunna användas som ett verktyg för successiv återgång i arbete
✅ Rehabilitering ska inte försämras av förändringar i diagnossystemet
Reflektion: Vi har allt att vinna på att satsa på förebyggande arbete och tidiga insatser. Även om diagnosen förändras, kvarstår behovet av en stark, medveten och hållbar psykosocial arbetsmiljö – där chefer och HR spelar en nyckelroll.
Vill ni prata mer om hållbar psykosocial arbetsmiljö med oss? Hör av dig här >>