Från plikt till påverkan:

Almedalen 2025 – vart tog den sociala hållbarheten vägen?

Vid förra årets Almedalsvecka var social hållbarhet ett av de hetaste ämnena. I år? Mer eller mindre tystnad. Fokus har tydligt skiftat mot försvar och säkerhet – inte oväntat, men ändå bekymmersamt. För oss som arbetar med hållbarhet ur ett ESG-perspektiv, med särskilt fokus på ”S” i Agenda 2030, väcker det frågor:
Vad hände med det aktiva arbetet för människors hälsa, arbetsmiljö och jämlika villkor?

Det är värt att påminna om att åtta av de sjutton globala målen direkt berör social hållbarhet. Även om det ofta beskrivs som ett ansvar på samhällsnivå, så är det just i den enskilda verksamheten som den verkliga förändringen sker. Därför blir det avgörande att:

• Identifiera vilka mål som är direkt påverkbara i den egna organisationen
• Utveckla konkreta åtgärder
• Göra dessa mätbara genom relevanta KPI:er

Vad vi ser i vår analys

Under våren har vi analyserat ett flertal hållbarhetsredovisningar från olika branscher. Resultaten? Stora skillnader – även mellan företag inom samma sektor. Där vissa tydligt integrerar hållbarhet i affärsutvecklingen, lämnar andra in rapporter mer som en formalitet.

Det blir särskilt tydligt när det gäller social hållbarhet och arbetsmiljöfrågor – där engagemanget ofta varierar mellan företagskultur och ledningsambition.

Samtidigt ser vi en tydlig dominoeffekt: företag som omfattas av CSRD-direktivet börjar också ställa krav på hållbarhetsarbete och rapportering i sina leverantörsled. Här driver EU:s taxonomi på utvecklingen ytterligare.

Från redovisning till resultat: KPI:er som gör skillnad

Ett av de största förbättringsområdena vi ser just nu är bristen på tydliga nyckeltal (KPI:er) för social hållbarhet. Utan uppföljning riskerar insatser att stanna vid fina formuleringar. När vi för andra året i rad överlämnat våra hållbarhetsrapporter med fokus på god arbetsmiljö, har reaktionen från ledning och styrelse varit tydlig – kopplingen till minskad sjukfrånvaro gör rapporten affärskritisk.

Här kan HR spela en nyckelroll:
✅ Definiera vad som är ”god arbetsmiljö”
✅ Sätt mätbara mål – kopplat till exempelvis hållbar psykosocial arbetsmiljö, sjukfrånvaro, trivsel, ledarskap och likabehandling
✅ Visa på effekterna i både medarbetarhälsa och ekonomiska nyckeltal

Kort om CSRD – vad innebär det?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering. Det ersätter det tidigare NFRD och skärper både omfattning och kvalitet på hållbarhetsinformationen.

Syftet med CSRD:

• Höja kvaliteten och jämförbarheten på hållbarhetsrapporterin
• Lika vikt vid hållbarhetsdata som vid finansiella data
• Tydliggöra företagens påverkan på människor, miljö och samhälle

Tidslinje för införande:

• 2024: Börsnoterade företag >500 anställda (rapportering 2025)
• 2025: Övriga stora företag inom EU (rapportering 2026)
• 2026: Små och medelstora börsnoterade företag (rapportering 2027)
• 2028: Större utländska företag med verksamhet i EU (rapportering 2029)

Det här innebär ett tydligt skifte: hållbarhetsrapportering blir strategisk, affärskritisk och granskbar.

Slutsats: Social hållbarhet får inte glömmas bort
Vi förstår att säkerhet och geopolitik tar plats – men social hållbarhet får inte bli en bortglömd fotnot i hållbarhetsarbetet. Det är i ”S:et” vi hittar nyckeln till långsiktig framgång, särskilt i tider av förändring:

• Välmående medarbetare
• Attraktiva arbetsplatser
• Minskade kostnader för sjukfrånvaro och omsättning
• Starkare förtroende från kunder och investerare

Låt oss ta vara på möjligheten att göra hållbarhet till något som verkligen syns i vardagen – inte bara i rapporten.

Vill ni prata mer om social hållbarhet med oss? Hör av dig här >>