Freedom to Live - om axiologi och värdelära
I den här artikeln berättar vi om den axiologiska vetenskapsteorin, dess grundare Robert Hartman som 1973 nominerades till Nobels fredspris och vilken praktisk nytta du kan ha av teorin och dess tillämpningar i vardagen.

Freedom to Live är en av de värdefulla böcker som jag har liggande på skrivbordet. I boken berättar Robert Hartman dels om sin uppväxt i Tyskland under första och andra världskriget och dels beskriver han grundläggande begrepp inom den matematisk-filosofiska vetenskapsgrenen Axiologi – Värdelära.
Förstå egna och andras tankemönster
Med axiologisk kunskap och metoder kan vi bättre förstå såväl vårt eget som andra individers tanke- och värderingsmönster. Vi kan också öka vår förmåga att nå fram till personer som vi har svårt att förstå därför att våra tanke- och värderingsmönster kanske skiljer sig väsentligt.
I ledarutbildningar på högskolan, i HumAbilitys olika ledarprogram och i uppdrag som coach och rådgivare till chefer är axiologin och dess förklaringsmodeller väsentliga för att chefer ska öka sin klarsynthet, förstå sig själva och andra bättre med en djupare insikt.
Den axiologiska vetenskapsteorin – kan även ge oss en förklaringsmodell till händelser i vår omvärld och vad som styr makt och beslut. Axiologin kan på så sätt få oss att komma till ökad klarhet om vad som är VÄRDEFULLT.
Hur väcktes mitt intresse för axiologi?
Under 80-talet arbetade jag som personchef på Karolinska Universitetssjukhuset, KS. En dag under ett sammanträde knackar en av mina medarbetare på dörren och påtalar min uppmärksamhet. ”Personalen på Thoraxkirurgen kräver att du kommer omedelbart”. Jag gick till telefonen för att höra vad som hänt men ingen ville berätta vad som inträffat. Väl uppe på Thoraxkirurgen mötte jag personalrepresentanter för de fackliga organisationerna. Jag visades in till ett rum fullt av operationsklädd personal. Ett par narkosläkare berättade att ”from och med NU vägrar vi söva professor Bjarne Sembs patienter”.
Bjarne Semb hade en kort tid innan blivit utnämnd till professor och klinikchef. Hans intresse var att utveckla verksamheten och med särskilt intresse på hjärtbyten. Jag ska inte gå för djupt på denna historia men för mig blev det en märklig händelse som följt mig genom åren och som väckte mitt intresse för värderingar och olika sätt att tänka och de konsekvenser det kan få. (Till historien hör att det samtidigt var resursbrist och långa köer till kranskärlsoperationer).
Konflikten löstes i ett regeringsärende och Bjarne Semb slutade snabbt sin tjänst efter några turbulenta veckor. Under de veckor konflikten pågick var det förstasidenyheter i dagstidningar och nyhetssändningar. Det ringde tom journalister från Japan. Efter denna händelse började vi göra lämplighetsbedömningar av blivande klinikchefer och använde då axiologiska metoder för denna bedömning. (Lämplighetsbedömning vid rekrytering är också en av de tillämpningar som vi idag använder axiologin till).
Vem var Robert Hartman?
Robert Hartman var judisk Tysk-amerikansk logiker och filosof. Han föddes i Tyskland 1910. Under andra världskriget arbetade han som domare i Nazityskland. Hartman reagerade kraftigt mot att nazister som skulle dömas för hatbrott ansåg att de hade handlat rätt. Det fick honom att skriva debattartiklar mot Nazismen. En av artiklarna hade rubriken ”Frau Hitler”. Efter denna artikel ökade hotbilden mot Hartman och han tvingades att snabbt fly utomlands. Han kom till Sverige, träffade en svensk kvinna och tillsammans flydde de vidare till Mexico och senare till USA.
Hartman ägnade sin forskning åt att bygga matematiska modeller för att förstå och formulera teorier kring politiska, filosofiska, psykologiska och andliga orsaker till krig [extern länk]. Allt i en strävan efter att mänskligheten skulle sluta föra krig och börja leva tillsammans i fred [extern länk] och samexistens.
Hans primära studieområde var värdelära, värdevetenskap, vilket är en matematisk-filosofisk vetenskapsgren. Vetenskapsgrenen benämns axiologi från begreppet axiom. (Axiom är i vardagliga sammanhang ett ”självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas”).
En utgångspunkt för Hartman var att definiera ”what is good”. Han byggde upp en logiskt strukturerad värdekedja. I värdekedjan är det högsta värdet att varje individ har ett unikt värde som inte får kränkas.
1973 nominerades Hartman till Nobels fredspris, men avled innan han fick mota priset. Tre år senare, 1976 bildades R. Hartmans Institute vid University Tennesse i Knoxwille (www.hartmaninstitute.org).
Axiologi och praktisk nytta i vardagen
I den metod vi använder idag – axiopersonologi – kan individens tanke- och värderingsmönster och sex tankecentra kartläggas. Det ger individen en ökad förmåga att förstå sitt eget sätt att tänka och dra slutsatser. Bilden nedan belyser interaktionen mellan våra sex tankecentra som resulterar i en slutsats. Dessa interaktioner sker minst 40.000 gånger per dag. De allra flesta utan särskild eftertanke.

Är du intresserad och vill veta mer om axiopersonologi är du varmt välkommen att kontakta oss nedan.